Rekord-Öster fortsätter vinna
![]()
fick hjälp av självmål i derbyt
Efter en mindre än helgjuten inledning tog Öster över derbyt mot Värnamo allt mer och kunde till slut bärga sin nionde seger på tio matcher - Superettans bästa inledning någonsin.
IFK VÄRNAMO - ÖSTERS IF 1-2 (1-1) 1-0 14 Ferizi 1-1 43 Söderberg 1-2 62 Självmål
Publik: 2143
Öster ställde upp efter den numera ganska uppenbara uppställningen Nadj S Karlsson - M Karlsson - Vasilj - Bojent Persson - Vidarsson Henningsson - Velic - Wihlborg Söderberg Byten 74 Hellgren - Velic 83 Blomqvist-Zampi - Söderberg
En oinvigd åskådare hade knappast kunnat gissa av matchinledningen på Finnvedsvallen att ett lag var överlägsen serieledare och det andra tabelljumbo - eller åtminstone inte vilket av lagen som var vilket. Värnamo startade piggt, och Öster såg till en början inte alls ut att vara beredda på att få så hårt motstånd. Hemmalaget skapade mest, och hann även få två hörnor innan gästerna skapat några egentliga lägen alls. Knappa kvarten in i matchen skulle värdarna också utnyttja det spelövertag man bjudits på. Dzenis Kozica frispelade en Behar Ferizi som endast i domare Ahlséns värld kan ha varit onside, och Värnamoanfallaren gjorde inget misstag när han kallt rundade Alexander Nadj och gav tabelljumbon ledningen. Som tur är och tidigare konstaterats är dagens Öster lyckligtvis inte ett lag som faller ihop över ett mål i baken. Istället såg de rödblå ut att få fart av målet, och bara minuten senare jobbade Wihlborg fram lagets första hörna, som kunde fått lycklig utgång om inte försvararna tillåtits gå så hårt åt Månz Karlsson att han inte hade en ärlig chans att få sin nick på mål. Därefter dröjde det till dryga fjärdedelen in i matchen, men då bjöds det stora bortaföljet på ett par nya chanser. Först lyfte Vidarsson in bollen mot Söderberg, som även han hölls tillbaka hårt nog att inte kunna nå bollen. Minuten senarevar det Söderbergs tur att spela fram Wihlborg som drog bollen precis över ribban. Strax därefter tvingades hemmamålvakten Bill Halvorsen till dubbla svettiga utboxningar efter en hörna, men riktigt nära en chans kom bortalaget fortfarande inte. Med dryga tio minuter kvar kunde Värnamo ha utökat sin ledning, om inte Nadj varit på tårna och rensat högt uppe på egen planhalva. Strax därefter gjorde sig domaren åter impopulär hos det stora bortaföljet, när dubbla mycket hårda tacklingar på Alexander Henningsson bara renderade ett inkast för gästerna. Den efterföljande hörnan kunde däremot blivit farlig om inte Halvorsen gjort ett bra jobb med att läsa den låga bollbanan. Minuterna före pausvilan skulle den pigga vänsterkanten få utdelning. Bojent väggspelade sig fram med Wihlborg, och kunde tryggt slå ett stenhårt inlägg i luckan mellan målvakt och backlinje. Tryggt, i förvissningen att Freddy Söderberg som alltid skulle finnas på plats - vilket han gjorde även denna gång, och mycket stilrent skallade in bollen i bortre krysset.
I andra halvlek startade Öster vassare än i första, men till en början bytte lagen mest chanser. Knappa kvarten in skapade hemmalaget lite oro efter att Vasilj tvingats rensa till en hörna, på vilken hemmalaget fumlade lite innan Persson resolut kunde rensa iväg bollen. Dryga timmen in i matchen skulle Östers tidigare i år så vassa högerkant åter få utdelning. Stefan Karlsson fick tillbaka bollen efter ett väggspel med Johan Persson, ryckte och slog ett stenhårt lågt inlägg mot Denis Velic - som Martin Claesson i sin iver att rensa styrde otagbart förbi Bill Halvorsen till Östers ledningsmål. Det som skulle väcka störst uppmärksamhet under resten av matchen var domarens minst sagt liberala inställning till hemmalagets konstanta blockerande av bollen med överarmen. Taktiken upprepades så flitigt att det knappast kan ha varit misstag, och domaren vägrade konstant beivra det. Från Österhåll började Henningsson och Karlssons högerkant ta över allt mer av kreativiteten, men i övermod(?) togs alltför många tidiga avslut ur tämligen hopplösa lägen. Bästa högerläget skulle istället skulle inbytte Jonas Hellgren skapa när han i 79 minuten rullade bollen rakt genom straffområdet till Wihlborg, vars avslut dock hamnade i utsidan av burgaveln. Med tio minuter kvar visade Mario Vasilj så upp varför det inte bara är Rydaholmsbor som älskar honom. Med millimeterprecision bröt han ett potentiellt livsfarligt Värnamoanfall, och även om hemmaspelarna förstås försökte tjata till sig ett domslut tvekade domaren inte en sekund - inkast var allt de vitblå fick av läget. På stopptid var så Matteo Blomqvist-Zampi nära att punktera matchen, när han på egen hand stal bollen av Halvorsen och rundade densamme, men när avslutet kom hade en Värnamoit hunnit smyga sig mellan.
Segern innebar inte bara Östers sjunde raka Smålandsderby utan förlust, utan - desto viktigare - en tiopoängsledning i Superettan efter seriens starkaste första tredjedel någonsin. Även den mest negative kan nu konstatera att Öster med all sannolikhet kommer slippa kvala neråt i år - nu finns det bara uppåt att sikta på. Att Söderberg stärkte sin skytteligaledning känns mer som ett självklart grädde på moset än något man längre förvånas över - bortskämda som vi blivit.
fick hjälp av självmål i derbyt
Efter en mindre än helgjuten inledning tog Öster över derbyt mot Värnamo allt mer och kunde till slut bärga sin nionde seger på tio matcher - Superettans bästa inledning någonsin.
IFK VÄRNAMO - ÖSTERS IF 1-2 (1-1)
1-0 14 Ferizi
1-1 43 Söderberg
1-2 62 Självmål
Publik: 2143
Öster ställde upp efter den numera ganska uppenbara uppställningen
Nadj
S Karlsson - M Karlsson - Vasilj - Bojent
Persson - Vidarsson
Henningsson - Velic - Wihlborg
Söderberg
Byten
74 Hellgren - Velic
83 Blomqvist-Zampi - Söderberg
En oinvigd åskådare hade knappast kunnat gissa av matchinledningen på Finnvedsvallen att ett lag var överlägsen serieledare och det andra tabelljumbo - eller åtminstone inte vilket av lagen som var vilket.
Värnamo startade piggt, och Öster såg till en början inte alls ut att vara beredda på att få så hårt motstånd. Hemmalaget skapade mest, och hann även få två hörnor innan gästerna skapat några egentliga lägen alls.
Knappa kvarten in i matchen skulle värdarna också utnyttja det spelövertag man bjudits på. Dzenis Kozica frispelade en Behar Ferizi som endast i domare Ahlséns värld kan ha varit onside, och Värnamoanfallaren gjorde inget misstag när han kallt rundade Alexander Nadj och gav tabelljumbon ledningen.
Som tur är och tidigare konstaterats är dagens Öster lyckligtvis inte ett lag som faller ihop över ett mål i baken. Istället såg de rödblå ut att få fart av målet, och bara minuten senare jobbade Wihlborg fram lagets första hörna, som kunde fått lycklig utgång om inte försvararna tillåtits gå så hårt åt Månz Karlsson att han inte hade en ärlig chans att få sin nick på mål.
Därefter dröjde det till dryga fjärdedelen in i matchen, men då bjöds det stora bortaföljet på ett par nya chanser. Först lyfte Vidarsson in bollen mot Söderberg, som även han hölls tillbaka hårt nog att inte kunna nå bollen. Minuten senarevar det Söderbergs tur att spela fram Wihlborg som drog bollen precis över ribban. Strax därefter tvingades hemmamålvakten Bill Halvorsen till dubbla svettiga utboxningar efter en hörna, men riktigt nära en chans kom bortalaget fortfarande inte.
Med dryga tio minuter kvar kunde Värnamo ha utökat sin ledning, om inte Nadj varit på tårna och rensat högt uppe på egen planhalva. Strax därefter gjorde sig domaren åter impopulär hos det stora bortaföljet, när dubbla mycket hårda tacklingar på Alexander Henningsson bara renderade ett inkast för gästerna. Den efterföljande hörnan kunde däremot blivit farlig om inte Halvorsen gjort ett bra jobb med att läsa den låga bollbanan.
Minuterna före pausvilan skulle den pigga vänsterkanten få utdelning. Bojent väggspelade sig fram med Wihlborg, och kunde tryggt slå ett stenhårt inlägg i luckan mellan målvakt och backlinje. Tryggt, i förvissningen att Freddy Söderberg som alltid skulle finnas på plats - vilket han gjorde även denna gång, och mycket stilrent skallade in bollen i bortre krysset.
I andra halvlek startade Öster vassare än i första, men till en början bytte lagen mest chanser. Knappa kvarten in skapade hemmalaget lite oro efter att Vasilj tvingats rensa till en hörna, på vilken hemmalaget fumlade lite innan Persson resolut kunde rensa iväg bollen.
Dryga timmen in i matchen skulle Östers tidigare i år så vassa högerkant åter få utdelning. Stefan Karlsson fick tillbaka bollen efter ett väggspel med Johan Persson, ryckte och slog ett stenhårt lågt inlägg mot Denis Velic - som Martin Claesson i sin iver att rensa styrde otagbart förbi Bill Halvorsen till Östers ledningsmål.
Det som skulle väcka störst uppmärksamhet under resten av matchen var domarens minst sagt liberala inställning till hemmalagets konstanta blockerande av bollen med överarmen. Taktiken upprepades så flitigt att det knappast kan ha varit misstag, och domaren vägrade konstant beivra det. Från Österhåll började Henningsson och Karlssons högerkant ta över allt mer av kreativiteten, men i övermod(?) togs alltför många tidiga avslut ur tämligen hopplösa lägen.
Bästa högerläget skulle istället skulle inbytte Jonas Hellgren skapa när han i 79 minuten rullade bollen rakt genom straffområdet till Wihlborg, vars avslut dock hamnade i utsidan av burgaveln.
Med tio minuter kvar visade Mario Vasilj så upp varför det inte bara är Rydaholmsbor som älskar honom. Med millimeterprecision bröt han ett potentiellt livsfarligt Värnamoanfall, och även om hemmaspelarna förstås försökte tjata till sig ett domslut tvekade domaren inte en sekund - inkast var allt de vitblå fick av läget.
På stopptid var så Matteo Blomqvist-Zampi nära att punktera matchen, när han på egen hand stal bollen av Halvorsen och rundade densamme, men när avslutet kom hade en Värnamoit hunnit smyga sig mellan.
Segern innebar inte bara Östers sjunde raka Smålandsderby utan förlust, utan - desto viktigare - en tiopoängsledning i Superettan efter seriens starkaste första tredjedel någonsin. Även den mest negative kan nu konstatera att Öster med all sannolikhet kommer slippa kvala neråt i år - nu finns det bara uppåt att sikta på. Att Söderberg stärkte sin skytteligaledning känns mer som ett självklart grädde på moset än något man längre förvånas över - bortskämda som vi blivit.
