"Det finns ingen gräns för hur bra Öster kan bli i svensk fotboll, bara man utnyttjar rätt människor"
Har du någon gång åkt på motorvägen mellan Landskrona och Lund har du kanske lagt märke till ett litet samhälle med namnet Löddeköpinge. Det var här mannen med den höga stämman, Sebastian Crona, började sin karriär. IF Lödde är moderklubben där den då offensiva mittfältaren fick visa upp sina kvalitéer.
Sebastian Crona skulle snabbt ta sig uppåt på karriärstegen, från IF Lödde i division 3 till GIF Nike från Lomma i division 2. Två säsonger gjordes i Nike, ett namn som inte uttalas på samma sätt som ett känt klädmärke. Under den här tiden provspelade Crona också med Malmö FF.
– Jag tränade med Malmö FF en sommar och spelade en internmatch mot det äldre laget, men det blev ingenting där. Jag var en offensiv spelare på den tiden, och det var det de skulle plocka in, men de tog en annan.
Det blev inget hos de himmelsblåa, men riktningen skulle fortsatt vara uppåt på stegen. IS Halmia från Halmstad, med Gyllene Tider på ryggen, blev det nya laget. Under Cronas första säsong vann man division 2. Det var i den här vevan som han fick gå ner som defensiv mittfältare.
– Första året i ettan spelade vi 4-2-3-1 och där jag spelade jag som ”nummer tio”, eller på en kant. Men en av våra balansspelare drog korsbandet och det blev naturligt att jag fick gå ner och att man satte in en annan som ”tia”. Vi hade ingen annan som kunde kliva in på den positionen, därefter har jag blivit fast där och jag trivs bra där.
Som spelare kan det vara otacksamt att spela i divisionerna under eliten. Det tar mycket tid, långa resor och det krävs ett stort driv för att lyckas. Det är lätt att få panik i det läget, men Sebastian var hela tiden säker på att chansen skulle komma.
– Jag har alltid tänkt att jag ska komma till elitfotbollen förr eller senare. Bara jag fick chansen. Jag hade otur att ha en rådgivare som gjorde att jag var kvar längre än vad som var tänkt. Jag trivdes jättebra i Halmia och jag kände att utvecklingen gick framåt varje dag med den tränaren. Jag var sugen på att möta andra lag i ett högre tempo och se vad det innebar, men jag kände aldrig någon panik.
IS Halmia åkte ner till division 2 efter säsongen 2015 och Crona bestämde där och då att det var dags att lämna. Han provspelade ett tag för Halmstads BK, men framförallt fick han under en kort tid lära känna Öster och Växjö då han bland annat spelade en träningsmatch i den rödblåa tröjan mot Falkenbergs FF. Det blev dock ingenting där och då.
– Både jag och min agent hade ett snack med Thomas Askebrand. Jag hade då brutit med Halmstad och behövde någonstans att träna. Jag var intresserad av att spela i Öster och de var lite intresserade av mig. Sen visste jag att det fanns fullt med innermittfältare, så det var ingen prioritet för Öster att värva en sådan spelare just då. Jag fick en match i benen och jag fick träffa gubbarna, men det fanns inga kontraktsdiskussioner. Det var skönt att komma in och visa upp sig och dessutom få en match i benen. Det var en win win.
Sebastian fick istället relativt sent in på försäsongen skriva på ett kontrakt hos Varbergs BoIS i Superettan. Trots att siktet var inställt på att komma med i matchtrupperna skulle det snabbt bli succé och en given startplats som balansspelare.
–Jag hade varit hos Halmstads BK ett tag och de kom från Allsvenskan. Jag kände att jag höll på den nivån, men jag fick inget kontrakt där. Sedan hörde Jörgen, tränare i Varberg, av sig. Jag kom till laget ganska sent, någon gång i mitten av februari, och var inställd på att kämpa mig in i truppen och därefter kolla av lite hur det såg ut. Sen fick jag några matcher i Svenska Cupen, startade mot Falkenberg och även mot Tenhult hemma och därefter fick jag ett förtroende. Jag spelade i premiären, men i tredje omgången var jag bänkad och då förlorade vi mot IFK Värnamo. Efter det spelade jag alla matcher förutom de jag var avstängd.
Det kan te sig lite märkligt att byta från en lag som förra året kom femma i Superettan till Östers IF som är nykomlingar i serien.
– Jag har fått den frågan mycket. Jag trivdes bra i Varberg, ett jättegott gäng, en härlig tränare och en väldigt familjär förening. Inte för att säga någonting ont om Varberg, men Öster är Öster och allt vad det innebär med arena, faciliteter och intresse. Det är ett större intresse kring Öster. Öster kan bli så mycket bättre. Det finns ingen gräns för hur bra Öster kan bli i Svensk Fotboll, bara man utnyttjar rätt människor. Varberg är en liten stad med familjär stämning där alla jobbar åt samma håll. Jag tror att Öster på lång sikt har chansen att bli bättre och det är kul att prova på någonting nytt. Jag och min sambo hade bott i Halmstad i fem år. Jag hade bara varit här och spelat matcher och hon hade aldrig satt sin fot i Växjö. Det blir en ny utmaning på det viset.
Av det vi har sett av Sebastian Crona under försäsongen är det en brytningssäker spelare med bra passningsfot och som aldrig viker ner sig i närkamper. Crona håller med om beskrivningen och säger att tidigt seniorspel har satt standarden för hans spelstil.
– Här har vi två balansspelare. Tappar vi boll är det vi två som är i första blocket och som ska stoppa kontringarna. Då går det inte dra utan foten. Man får mer ont om man inte går in rejält i situationen och det är större risk att man själv skadar sig. Jag var tidigt in på seniornivå, redan som 14-åring i division 4. Där fick jag direkt lära mig att man inte kan springa runt och dribbla för att ta en plats. Jag har egentligen bara gått seniorvägen från division 4, blev erbjuden kontrakt i både Landskrona och Ängelholms U-21 lag, men det var inte något jag var intresserad av. Jag lärde mig mycket av det fysiska i seniorfotbollen – det är någonting jag fortfarande har med mig.
Under försäsongen har firma Askebrand-Velic ställt upp med både tre- och fyrbackslinje. Resultaten har varit varierande, men med fler verktyg i verktygslådan är Crona säker på att man kommer ha ett större taktiskt kunnande.
– Vi har spelat två olika uppställningar och jag tycker att vi är väldigt flexibla både som spelare och som lag. Vi kommer säkert ha olika formationer beroende på motståndare och vilken taktisk approach vi har på matchen. För mig spelar det inte så stor roll. Det känns utvecklande och gör att man vill komma till träningen. Sen är det bra att ha en trygghet att falla tillbaka på. Vi kommer under matcher helt plötsligt kunna byta uppställning för att folk kommer vara trygga i det. Jag ser bara positivt på det.
Mer om Sebastian Crona
Ägnar sig helst åt – har en sambo, om man nu kan kalla det hobby. Vi får en hund nu i början av april. Den kommer ta lite tid. Sedan tycker jag att det är kul att kolla Lakers och Vipers. Annars kul att kolla fotboll, jag följer United extremt mycket. Sen är självklart Öster i första hand.
Betydelsen av tröja nummer 7 – Cantona och Beckham är egentligen mina idoler med nummer 7. Jag började hålla på United när jag var liten. Då fick jag en tröja med #7 Beckham. Det var liksom det bästa. Jag har försökt följa numret i juniorlagen. Det blev svårare i seniorlagen. Jag försöker alltid få den, men här fick jag lyckligtvis den tröjan.
Likheterna med John Guidetti – Får höra det där extremt många gånger, men jag tycker inte själv att vi är lika. Vi var på Bruce Springsteen i somras. Då blev jag stoppad av en vakt som sade: ”Är det du som är Guidetti, kan jag få en autograf”? Egentligen var jag lite sugen på att spela med, men min sambo var snabb på att säga att det inte var jag. Men egentligen borde man bara blåst på: ”Ta in mig på VIP:en liksom”, haha!
Text: Victor Laag
Foto: Bläck & Co
Har du någon gång åkt på motorvägen mellan Landskrona och Lund har du kanske lagt märke till ett litet samhälle med namnet Löddeköpinge. Det var här mannen med den höga stämman, Sebastian Crona, började sin karriär. IF Lödde är moderklubben där den då offensiva mittfältaren fick visa upp sina kvalitéer.
Sebastian Crona skulle snabbt ta sig uppåt på karriärstegen, från IF Lödde i division 3 till GIF Nike från Lomma i division 2. Två säsonger gjordes i Nike, ett namn som inte uttalas på samma sätt som ett känt klädmärke. Under den här tiden provspelade Crona också med Malmö FF.
– Jag tränade med Malmö FF en sommar och spelade en internmatch mot det äldre laget, men det blev ingenting där. Jag var en offensiv spelare på den tiden, och det var det de skulle plocka in, men de tog en annan.
Det blev inget hos de himmelsblåa, men riktningen skulle fortsatt vara uppåt på stegen. IS Halmia från Halmstad, med Gyllene Tider på ryggen, blev det nya laget. Under Cronas första säsong vann man division 2. Det var i den här vevan som han fick gå ner som defensiv mittfältare.
– Första året i ettan spelade vi 4-2-3-1 och där jag spelade jag som ”nummer tio”, eller på en kant. Men en av våra balansspelare drog korsbandet och det blev naturligt att jag fick gå ner och att man satte in en annan som ”tia”. Vi hade ingen annan som kunde kliva in på den positionen, därefter har jag blivit fast där och jag trivs bra där.
Som spelare kan det vara otacksamt att spela i divisionerna under eliten. Det tar mycket tid, långa resor och det krävs ett stort driv för att lyckas. Det är lätt att få panik i det läget, men Sebastian var hela tiden säker på att chansen skulle komma.
– Jag har alltid tänkt att jag ska komma till elitfotbollen förr eller senare. Bara jag fick chansen. Jag hade otur att ha en rådgivare som gjorde att jag var kvar längre än vad som var tänkt. Jag trivdes jättebra i Halmia och jag kände att utvecklingen gick framåt varje dag med den tränaren. Jag var sugen på att möta andra lag i ett högre tempo och se vad det innebar, men jag kände aldrig någon panik.
IS Halmia åkte ner till division 2 efter säsongen 2015 och Crona bestämde där och då att det var dags att lämna. Han provspelade ett tag för Halmstads BK, men framförallt fick han under en kort tid lära känna Öster och Växjö då han bland annat spelade en träningsmatch i den rödblåa tröjan mot Falkenbergs FF. Det blev dock ingenting där och då.
– Både jag och min agent hade ett snack med Thomas Askebrand. Jag hade då brutit med Halmstad och behövde någonstans att träna. Jag var intresserad av att spela i Öster och de var lite intresserade av mig. Sen visste jag att det fanns fullt med innermittfältare, så det var ingen prioritet för Öster att värva en sådan spelare just då. Jag fick en match i benen och jag fick träffa gubbarna, men det fanns inga kontraktsdiskussioner. Det var skönt att komma in och visa upp sig och dessutom få en match i benen. Det var en win win.
Sebastian fick istället relativt sent in på försäsongen skriva på ett kontrakt hos Varbergs BoIS i Superettan. Trots att siktet var inställt på att komma med i matchtrupperna skulle det snabbt bli succé och en given startplats som balansspelare.
–Jag hade varit hos Halmstads BK ett tag och de kom från Allsvenskan. Jag kände att jag höll på den nivån, men jag fick inget kontrakt där. Sedan hörde Jörgen, tränare i Varberg, av sig. Jag kom till laget ganska sent, någon gång i mitten av februari, och var inställd på att kämpa mig in i truppen och därefter kolla av lite hur det såg ut. Sen fick jag några matcher i Svenska Cupen, startade mot Falkenberg och även mot Tenhult hemma och därefter fick jag ett förtroende. Jag spelade i premiären, men i tredje omgången var jag bänkad och då förlorade vi mot IFK Värnamo. Efter det spelade jag alla matcher förutom de jag var avstängd.
Det kan te sig lite märkligt att byta från en lag som förra året kom femma i Superettan till Östers IF som är nykomlingar i serien.
– Jag har fått den frågan mycket. Jag trivdes bra i Varberg, ett jättegott gäng, en härlig tränare och en väldigt familjär förening. Inte för att säga någonting ont om Varberg, men Öster är Öster och allt vad det innebär med arena, faciliteter och intresse. Det är ett större intresse kring Öster. Öster kan bli så mycket bättre. Det finns ingen gräns för hur bra Öster kan bli i Svensk Fotboll, bara man utnyttjar rätt människor. Varberg är en liten stad med familjär stämning där alla jobbar åt samma håll. Jag tror att Öster på lång sikt har chansen att bli bättre och det är kul att prova på någonting nytt. Jag och min sambo hade bott i Halmstad i fem år. Jag hade bara varit här och spelat matcher och hon hade aldrig satt sin fot i Växjö. Det blir en ny utmaning på det viset.
Av det vi har sett av Sebastian Crona under försäsongen är det en brytningssäker spelare med bra passningsfot och som aldrig viker ner sig i närkamper. Crona håller med om beskrivningen och säger att tidigt seniorspel har satt standarden för hans spelstil.
– Här har vi två balansspelare. Tappar vi boll är det vi två som är i första blocket och som ska stoppa kontringarna. Då går det inte dra utan foten. Man får mer ont om man inte går in rejält i situationen och det är större risk att man själv skadar sig. Jag var tidigt in på seniornivå, redan som 14-åring i division 4. Där fick jag direkt lära mig att man inte kan springa runt och dribbla för att ta en plats. Jag har egentligen bara gått seniorvägen från division 4, blev erbjuden kontrakt i både Landskrona och Ängelholms U-21 lag, men det var inte något jag var intresserad av. Jag lärde mig mycket av det fysiska i seniorfotbollen – det är någonting jag fortfarande har med mig.
Under försäsongen har firma Askebrand-Velic ställt upp med både tre- och fyrbackslinje. Resultaten har varit varierande, men med fler verktyg i verktygslådan är Crona säker på att man kommer ha ett större taktiskt kunnande.
– Vi har spelat två olika uppställningar och jag tycker att vi är väldigt flexibla både som spelare och som lag. Vi kommer säkert ha olika formationer beroende på motståndare och vilken taktisk approach vi har på matchen. För mig spelar det inte så stor roll. Det känns utvecklande och gör att man vill komma till träningen. Sen är det bra att ha en trygghet att falla tillbaka på. Vi kommer under matcher helt plötsligt kunna byta uppställning för att folk kommer vara trygga i det. Jag ser bara positivt på det.
Mer om Sebastian Crona
Ägnar sig helst åt – har en sambo, om man nu kan kalla det hobby. Vi får en hund nu i början av april. Den kommer ta lite tid. Sedan tycker jag att det är kul att kolla Lakers och Vipers. Annars kul att kolla fotboll, jag följer United extremt mycket. Sen är självklart Öster i första hand.
Betydelsen av tröja nummer 7 – Cantona och Beckham är egentligen mina idoler med nummer 7. Jag började hålla på United när jag var liten. Då fick jag en tröja med #7 Beckham. Det var liksom det bästa. Jag har försökt följa numret i juniorlagen. Det blev svårare i seniorlagen. Jag försöker alltid få den, men här fick jag lyckligtvis den tröjan.
Likheterna med John Guidetti – Får höra det där extremt många gånger, men jag tycker inte själv att vi är lika. Vi var på Bruce Springsteen i somras. Då blev jag stoppad av en vakt som sade: ”Är det du som är Guidetti, kan jag få en autograf”? Egentligen var jag lite sugen på att spela med, men min sambo var snabb på att säga att det inte var jag. Men egentligen borde man bara blåst på: ”Ta in mig på VIP:en liksom”, haha!
Text: Victor Laag
Foto: Bläck & Co
